"Allt går att sälja med mördande reklam - kom och köp konserverad gröt!" Så sjöng kuplettsångaren Ulf Peder Olrog på 40-talet. Kanske var sångens budskap fullt tillämpligt då, i massreklamens barndom. Konsumenter var ännu storögda och måttligt skeptiska. Det mesta gick att sälja bara reklamen var tillräckligt högljudd. Men idag torde det vara svårt att sälja konserverad gröt - gjord av sågspån. Eller har vi konsumenter inte blivit skickligare i att identifiera och undvika skräpprodukter? Jo, jag tror det. Jag tror att i synnerhet våra yngre konsumenter tidigt präglas i att sortera ut de ätliga svamparna och kassera de måhända lockande men ack så giftiga flugsvamparna i den vildvuxna skog av produkter som de sköljs över av dagligen. Våra unga medmänniskor har som ett försvar byggt upp en kommunikationskultur som min generation (sextitalister) inte alls hänger med i. För tonåringar idag är det inget konstigt att blixtsnabbt inhämta info om en produkt (mobiltelefon, biofilm eller val av skola) via tekniska hjälpmedel som de är helt uppväxta med. Några klick på mobil eller dator och vips så har de tillgång till ett nätverk där de kan få information från källor de litar på huruvida en produkt är värd att köpa eller inte. Informationstekniken gör det möjligt för kritiska konsumenter att på kort tid fatta kloka beslut. Allt färre köper konserverad gröt.

Det är med andra ord mycket svårare att lura konsumenter idag än tidigare. Vi är mer skeptiska, bättre rustade att genomskåda struntprat och skickligare på att kritiskt granska det vi är intresserade av. För att en produkt ska bli framgångsrik långsiktigt, för att varumärket ska överleva, krävs ett konsekvent och målinriktat arbete på det mest basala: en god kvalitet. En avancerad marknadsföring kan förvisso locka köpare kortsiktigt, men om köparna blir missnöjda så har inte produkten någon möjlighet att överleva. Och här är den stora skillnaden idag jämfört med bara för tio-femton år sedan. Det dåliga ryktet sprids så oerhört mycket snabbare och effektivare idag. Den yngre generationen som är helt synkade med bloggar, facebook och communities plockar snabbt upp negativa vibbar kring produkter och tjänster som intresserar dem och söker sig till andra producenter. Det går inte att ljuga. Lögner genomskådas. Det enda som fungerar är att produkten håller vad den faktiskt lovar.

Skolans värld är i detta avseende inget undantag. Unga människor som lämnat den obligatoriska grundskolan bakom sig och för första gången får möjlighet att göra ett riktigt val när de ska välja gymnasieutbildning är på intet vis oerfarna konsumenter. De har sedan många år tränats i att göra genomtänkta val. Må så vara att det oftast kanske handlat om måttligt livsavgörande val, men ändå. De är inte ovana vid att inhämta information via källor som de litar på. De är inte ovana vid att känna och tänka inför sina val. Tvärtom. De är redan vid femton års ålder bra mycket mer slipade i att välja än vad i alla fall jag var. Vi fick aldrig ens chansen. När min grundskoletid var över kom ett placeringsbrev på posten med besked om vid vilken gymnasieskola jag var placerad. Det blev den skola som var närmast mitt hem. Välja skola? Skojar du?

Idag kan valet av gymnasieskola föregås av en hel del vånda. Men om det gör det beror det ju på att det finns skolor att välja på. Det är i grunden något mycket bra. När vi vet att de elever som går hos oss faktiskt har haft ett stort utbud av kvalitativa skolor att välja bland betyder det så mycket mera än om de bara blivit placerade hos oss. De har aktivt valt oss. De har aktivt ansträngt sig för att nå de betyg som krävs. De investerar tid, energi och tillit och förväntar sig att vi ska leverera det vi lovar. Och vi vet att om vi inte gör det då får väldigt många unga människor veta det, snabbt, och det goda rykte som tagit tid att bygga upp, raseras på mycket kort tid. Det är en vetskap som stämmer till en ödmjuk eftertanke som hela tiden är det mantra efter vilket vi lever. Vi måste förtjäna våra elever. Vi vet att de har ett val.

Flera undersökningar, där KSL-enkäten är en, visar att eleverna i Täby och Danderyd är mycket nöjda med sina gymnasieskolor. Här finns över tio skolor som tillsammans erbjuder så gott som alla upptänkliga utbildningar och det med kvalitet. Det är därför som det är så oerhört kul att tillsammans med dem, för första gången, få bjuda in alla årskurs nio-elever till en gymnasiemässa som fokuserar på kvalitet. DANTE-mässan (Danderyd/Täby) www.expeditiondante.se som går av stapeln 14 november på Täby Galopp är unik i det att den inte syftar till att locka elever med tingel-tangel. Här är det "bara" de bägge kommunernas samtliga gymnasieskolor som under en lördag sakligt berättar om sina utbildningar. Ingen jycklarnas marknad, inga chokladpraliner och inget spektakel. Bara skolorna, människorna bakom dem, rätt upp och ned. Helt enkelt för att vi tycker att eleverna i norrort förtjänar ett bättre alternativ till den alltmer kaotiska Älvsjömässan med över hundra skolor som visar upp sig och som för att göra sig hörda genom bruset tar till alltmer tveksamma metoder. På Täby Galopp 14 november ges möjlighet till fördjupning och vägledning. Ingen mördande reklam. Och ingen konserverad gröt.