Studie- och yrkesvägledaren
Här kan du få hjälp med vägledning och information om pågående och/eller framtida studier, yrken och arbetsmarknad i Sverige och utomlands.
Om du inte är elev på skolan och vill komma i kontakt med mig, kan du även nå mig via
Med vänlig hälsning Ingrid Crabo - Biträdande rektor och ansvarig för studie- och yrkesvägledning. Programchef EP
FAQ
1. För vilka kurser kan jag få meritpoäng?
Meritpoäng för moderna språk - max 1,5 poäng
Språk 1
Steg 3 ger 0,5 meritpoäng
Steg 4 ger 1,0 meritpoäng
Steg 5 eller högre ger 1,5 meritpoäng
Bara den högsta nivån räknas.
Språk 2
Lägst steg 2 — ger 0,5 meritpoäng om sökande redan har 1,0 poäng från
Språk 1.
Stegen ger alltid maxpoäng för sin nivå, oberoende av om alla steg framgår
av slutbetyget eller inte. Om du får 1,5 meritpoäng för Språk 1 har du alltså uppnått maxpoäng för moderna språk.
Med 'moderna språk' menas inte svenska eller svenska som andraspråk, inte heller modersmål/hemspråk eller engelska.
Meritpoäng för engelska - max 1,0 poäng
Kurs B ger 0,5 meritpoäng
Kurs C ger 1,0 meritpoäng*
* För att få tillgodoräkna sig 1,0 meritpoäng för Engelska C ska inte
Engelska B krävas för behörighet (vara ett förkunskapskrav).
Om Engelska B krävs för särskild behörighet ger Engelska C 0,5
meritpoäng.
Meritpoäng för matematik - max 1,0 poäng
Har du betyg i en kurs som ligger en nivå över behörighetskravet får du 0,5
meritpoäng.
Exempel:
Till en utbildning krävs grundläggande behörighet (Ma A). Eftersom du har
betyg i Matematik B får du 0,5 meritpoäng.
Skiljer det mer än två nivåer mellan behörighetskravet och det betyg du har
får du 1,0 meritpoäng.
Exempel:
Till en utbildning krävs Matematik C. Du har läst och fått betyg i Matematik
E (=två nivåer över C) och får då 1,0 meritpoäng, vilket är maxpoäng för
matematik.
Om behörighetskravet ligger på Matematik B och du har läst Matematik E får du ändå bara tillgodoräkna dig 1,0
Meritpoäng för områdeskurser - max 1,0 poäng
Områdeskurser är gymnasiekurser som anses vara särskilt värdefulla för en
viss utbildning. De krävs inte för behörighet, utan utgör en fördjupning
eller specialisering som är relevant för de studier som ska bedrivas.
Områdeskurser - max 1,0 poäng
En områdeskurs som omfattar minst 100 poäng ger 0,5 meritpoäng
En områdeskurs på 50 poäng ger 0,25 poäng.
För att få 1,0 meritpoäng krävs antingen:
- två kurser om 100 gymnasiepoäng eller
- en kurs om 100 gymnasiepoäng + två kurser om 50 gymnasiepoäng.
För att veta vilka kurser som ger meritpoäng för en viss utbildning, måste
du veta vilken områdesbehörighet som används för just den utbildningen.
Det finns 17 olika områdesbehörigheter, se hela listan i denna pdf.
2. Kommer reglerna om meritpoäng att förändras?
Ja, det finns ett förslag som är ute på remiss och beräknas vara klart under hösten 2011. Enligt det förslaget påverkas ni som går i gymnasiet nu endast av att Eng B inte längre ska ge 0,5 meritpoäng. Alla andra förändringar gäller enligt förslaget endast dem som börjar gymnasiet hösten 2011.
3. Hur vet jag vilka intagningspoäng som krävs för att komma in på en utbildning?
På VHS:s hemsida finna en förteckning över de flesta utbildningarna på Sveriges universitet och högskolor på följande länk: http://www.vhs.se/sv/Statistik1/Host--och-varterminer/. Där står det vad som krävdes vid den senaste antagningen för olika urvalsgrupper. De urvalsgrupper som gäller om du precis har gått ut gymnasiet är BI (gymnasiebetyg utan komplettering) och HP (högskoleprov).
4. Jag skulle vilja skriva högskoleprovet, hur går jag tillväga?
Du går in på studera.nu och läser om hur du anmäler dig via webben, aktuella datum och där hittar du också övningsprov som du kan träna på inför provet. Du har allt att vinna på att göra högskoleprovet, eftersom du då söker i fler urvalsgrupper och ditt bästa resultat, betyget eller högskoleprovsresultatet, används för att du ska komma in på högskolan. Du kan få max 2,0 på högskoleprovet och ditt resultat gäller i fem år.
5. Vad är det som gäller om jag läser upp eller till mina betyg efter gymnasiet?
Om du läser upp dina betyg eller läser till meritkurser efter att du gått ut gymnasiet så kallas det för att du konkurrenskompletterar dina betyg. Då söker du in till högskolan i både direktgruppen, BI, och i urvalsgrupp BII, kompletteringsgruppen, men på olika meritvärden.
I kompletteringsgruppen, BII, finns det relativt sett lite färre platser än i BI, direktgruppen. Dock har det slagit lite olika ut på olika utbildningar huruvida det verkligen gjort det svårare att komma in på en utbildning. I vissa fall har det tvärtom krävts lägre betyg för att komma in via kompletteringsgruppen än i direktgruppen.
Om du läser in en kurs efter att du gått ut gymnasiet som du behöver för att bli behörig för en utbildning så kallas det för att du behörighetskompletterar dina betyg. Om du behörighetskompletterar så prövas du bara i kompletteringsgruppen, BII.
6. Jag funderar på några olika utbildningar men vet inte hur arbetsmarknaden ser ut efter studierna. Var kan jag kolla upp det?
Vilka jobbchanser du får med en viss utbildning är förstås väldigt viktigt, men ingen kan veta exakt hur arbetsmarknaden utvecklas. Det finns olika prognoser, men de är mer eller mindre osäkra. Därför är det bra att välja en utbildning och ett yrke som du är intresserad av.
Om du hittat några utbildningar som du vill jämföra, bör du ta kontakt med olika personer som kan ge dig en bättre bild av hur arbetsmarknaden ser ut och vad man faktiskt gör när man jobbar inom yrket. Exempel på sådana personer är arbetsförmedlare, anställda inom de branscher du är intresserad av och även studievägledare på högskolorna.
Det finns även massor av information på nätet. Se länkar till höger.
7. Övriga frågor jag har kring prövningar, individuella val mm, var hittar jag information kring det?
Se Lex Enskilda och vår hemsida för mer information.
